Aktuell lokal tid i Tokyo

Dagsljus under året i Tokyo

Visste du att …

I Japan var 2019 två olika år

Japan har någonstans mellan 2,6 och 5 miljoner varuautomater, beroende på vem som räknar och när. Japan Vending System Manufacturers Association angav siffran till cirka 2,6 miljoner i december 2024; äldre uppskattningar från branschens topp går över 4 miljoner.

Beroende på räkningen blir det ungefär en maskin för varje 25 till 50 personer — en av de högsta tätheterna på jorden. Bara dryckesmaskiner uppgår till över två miljoner.

USA har ett jämförbart antal, spridd över ett land som är tjugofem gånger större med nästan tre gånger så många invånare.

Maskinerna är inte instängda i butiker. De står utomhus, obevakade, på allmänna trottoarer, på tågstationer, vid bergsleder, inne i helgedomar och bredvid risfält mitt i ingenstans – upplysta hela natten, fulla av kontanter och lager, i årtionden åt gången. Branschens egen förklaring är rak: skadegörelse är ett avrundningsfel.

De flesta säljer varma och kalla drycker från samma maskin samtidigt, märkta あったか～い i rött och つめた～い i blått.

Och härkomsten är bättre än den behöver vara. Japans första varuautomat patenterades 1888 av Tawaraya Kōshichi, i det som nu är Shimonoseki. Den serverade tobak och mekanismen var anpassad från karakuri – traditionella japanska urverksautomater.

Automaterna härstammar från uppdragbara dockor.

Klockan: vilket är ett rimligt ställe att börja på ett land som kör två kalendrar samtidigt och förväntar sig att alla ska hänga med.

Japan kör två kalendrar sida vid sida. Det finns seireki (西暦), den gregorianska kalendern som används överallt annars. Och det finns wareki (和暦), som räknar år efter kejsarens regeringstid.

Varje era har ett namn – ett gengō (元号) – valt av regeringen på inrådan av en panel av forskare. När en ny kejsare tillträder ändras eran och årtalet återställs till ett. Det första året kallas inte år 1 utan gannen (元年), "ursprungsår".

Den nuvarande eran är Reiwa (令和), officiellt översatt av Japans utrikesministerium som "vacker harmoni". Den började den 1 maj 2019, när kejsar Naruhito besteg tronen – dagen efter att kejsar Akihito abdikerade, den första japanska kejserliga abdikationen på ungefär tvåhundra år.

Det är den 248:e eran enligt den mest fullständiga räkningen, eller den 232:a om man utelämnar Norra hovets eror.

Så det gregorianska året 2026 är Reiwa 8 (令和8年). Räknesättet är: det västerländska årtalet minus 2018.

Här är följden som överraskar folk.

En era slutar när en regeringstid tar slut, vilket kan ske vilken dag som helst i vilken månad som helst. Det väntar inte på januari.

Så det västerländska året 2019 var, i Japan, två år. Från 1 januari till 30 april var det Heisei 31. Från 1 maj till 31 december var det Reiwa 1. En handling daterad det året är korrekt under båda namnen, beroende på vilken sida av den 30 april det infaller.

Systemet är inte ceremoniellt. Det förekommer på skatteblanketter, uppehållsintyg, körkort, statsbudgetar och juridiska handlingar. Tryckta formulär förkortar ofta eran till en enda latinsk bokstav – R för Reiwa, H för Heisei, S för Shōwa, T för Taishō, M för Meiji – så ett datum på ett japanskt körkort kan vara R8.5.7, vilket betyder 7 maj 2026.

Det finns ytterligare ett lager under, som sällan används: kōki (皇紀), den kejserliga kalendern, som räknas från det legendariska grundandet av Japan 660 f.Kr. Med den beräkningen är 2026 år 2686.

Och själva klockan? Japan kör på UTC+9, anpassad efter den 135:e meridianen. Tokyo ligger på nästan 140° östlig längd – vilket innebär att Tokyo är en av få städer i den här serien vars klocka går efter sin egen sol, med cirka nitton minuter.