Visste du att …
Ett linbanesystem som ger pendlarna tillbaka 16 dagar om året
1. Cirka 200 000 människor pendlar med linbana i La Paz varje dag.
Mi Teleférico är världens längsta och högsta linbanenät i en stad: tio färgkodade linjer, 26 stationer och ungefär 33 kilometer linor spända över staden. Det byggdes av det österrikiska företaget Doppelmayr; de tre första linjerna öppnade 2014.
Bolivia är det första land i världen som använder linbanor som ryggraden i ett kollektivtrafiksystem snarare än som en turistattraktion.
2. Det finns 1 506 gondoler och de lämnar stationerna var 12:e sekund.
Inte var tolfte minut. Tolv sekunder. Systemet är i drift från 06.00 till 23.00, och mellan El Alto och La Paz transporterar det ungefär 3 000 personer i timmen. En enkelbiljett kostar 3 bolivianos, cirka fyrtio amerikanska cent – omkring 40 % billigare än de minibussar som den ersatte.
3. Den finns på grund av en höjdskillnad på 500 meter.
La Paz ligger på cirka 3 640 meter; El Alto, på platån direkt ovanför den, ligger på ungefär 4 100 meter och har omkring en miljon invånare, till största delen aymara. Vägen mellan dem är bara cirka elva kilometer, men den är brant, slingrig och ständigt igenkorkad. Resan brukade ta en timme eller mer åt varje håll.
Med linbana tar det tio eller elva minuter.
4. Det blir sammanlagt sexton dagar om året per person.
Den siffran har räknats fram för dem som regelbundet åker den röda och den gula linjen – de två som förbinder El Alto med La Paz och som ensamma står för mer än 75 % av alla resor i nätet. Systemet anses också ha minskat stadens dagliga bränsleförbrukning med cirka 7 000 gallon (omkring 26 500 liter).
Ett kollektivtrafikprojekt som inte mäts i passagerare eller kilometer, utan i återlämnade levnadsdagar.
Klockan: La Paz är den högsta administrativa huvudstaden i världen, och La Paz–El Alto bildar tillsammans världens högsta storstadsområde, till största delen över 3 600 meter.
Staden ligger på ungefär 68° västlig längd och har UTC−4, som utgår från 60:e meridianen – därför ligger La Paz ungefär 32 minuter före sin egen solmiddag.
Alltså: en stad som löste ett trafikproblem genom att ta sig över det i stället för igenom det, och som mäter resultatet i dagar snarare än minuter.
Källor
- Wikipedia, *Mi Teleférico* (26 stationer, tio linjer och deras färger i oktober 2019; öppning av de tre första linjerna 2014)
- The World / PRX (200 000 passagerare per dag; 10 linjer, 26 stationer; världens längsta och högsta linbanesystem; pendling minskat från 1,5 timmar till 11 minuter)
- SA Expeditions (**1 506 hytter som avgår med 12 sekunders intervall**; röda och gula linjer med mer än 75 % av resorna; **besparingar i genomsnitt 16 dagar per användare och år**; bränsleminskning med 7 000 gallon per dag; biljetter för 3 bolivianos och 40 % billigare än minibussar; Doppelmayr)
- Trans-Americas Journey (32,7 km nätverkslängd; 828 meter upp- och nedstigning av linjer)
- Inclusive Infrastructure / Global Infrastructure Hub (La Paz över 3 650 m, El Alto över 4 000 m; El Alto med ~1 miljon invånare och Aymara-majoritet; Bolivia är det första landet som använder linbanan som ryggrad)
- La Paz Life (~3 000 personer per timme)
- Longitudberäkning: La Paz 68,1°W, UTC−4 meridian 60°W → ~32 minuter