Visste du att …
En dansk låssmed ägnade sitt liv åt att bygga en klocka med ett kugghjul som varvar en gång på 25 753 år
Köpenhamnsbor cyklar cirka 1,4 miljoner kilometer varje dag.
Jordens omkrets är ungefär 40 000 km. Så en stad med cirka 600 000 människor trampar motsvarande trettiofem varv runt jorden, varje dag, och gör sedan om det i morgon.
Resten av siffrorna följer av det. Det finns cirka 675 000 cyklar i Köpenhamn och cirka 120 000 bilar – cyklarna är mer än fem gånger så många som bilarna. I centrala Köpenhamn finns det fler cyklar än invånare. 62 % av Köpenhamnsborna cyklar till jobbet eller studierna; 9 % tar bilen. Enbart en bro, Dronning Louises Bro, har upp till 36 000 cyklister om dagen, vilket gör den till en av de mest trafikerade cykelpassagerna i världen.
63 % av ledamöterna i det danska parlamentet, som sitter mitt i staden, cyklar till jobbet.
Inget av detta hände snabbt, och det är just poängen. Köpenhamn byggde minst en engelsk mil (1,6 km) cykelväg varje år från 1912 till 1969. Mellan 1975 och 1985 byggde man fem engelska mil om året. År 1970, när staden började räkna trafiken, var den dagliga trafiken 351 133 bilar mot 100 071 cyklar. År 2016 vände siffrorna för första gången: 265 700 cyklar, 252 600 bilar.
Det krävde fyrtiosex år av att lägga till lite varje år.
Köpenhamn är en stad som trivs med saker som bara blir meningsfulla om man fortsätter att bygga på dem under mycket lång tid.
När Jens Olsen var åtta år gammal läste han en dansk roman där en klocka var trasig. Det störde honom. Om någon hade byggt den kunde någon fixa den. Han bestämde sig för att han skulle vara den personen.
Han utbildade sig till låssmed, sedan till instrumentmakare och sedan till urmakare. Vid tjugofem års ålder reste han till Strasbourg för att studera den astronomiska klockan i katedralen, och gick tillbaka om och om igen för att notera hur dess funktioner fungerade. Sedan började han räkna ut en av sina egna.
Jens Olsens världsklocka — Verdensur — står i Köpenhamns rådhus. Den har tolv urverk och 15 448 enskilda delar. Den är helt mekanisk och måste lindas upp för hand en gång i veckan.
Den visar Köpenhamnstid, soltid, tiden runt om i världen, soluppgång och solnedgång, siderisk tid, en evig kalender, planeternas positioner och datum för framtida sol- och månförmörkelser.
Och så har vi kugghjulen.
Det snabbaste gör ett varv var tionde sekund. Det långsammaste gör ett varv på 25 753 år. Det kugghjulet följer precessionen hos jordaxeln – den långsamma vinglingen som flyttar himlens nordpol under ungefär tjugosex årtusenden. Det snurrar just nu. Det har rört sig ungefär en grad sedan det startades.
Olsen fick aldrig se den gå. Han dog 1945. Klockan startades till slut 1955, av Danmarks kung och Olsens barnbarn. På hans gravsten står ungefär: astromekaniker, världsursmakare.
En oavsiktlig detalj: planeturtavlan visar åtta planeter. Olsen gjorde klart sina beräkningar innan Pluto upptäcktes 1930, så den kom aldrig med. I femtioett år ansågs klockan vara lite fel. 2006 klassade Internationella astronomiska unionen om Pluto, och klockan blev i tysthet rätt igen.
Klockan: Köpenhamn ligger på 55,7° nordlig bredd, vilket ger en av de största skillnaderna i dagsljus på den här listan – ungefär sjutton och en halv timmes ljus vid midsommar och knappt sju i slutet av december.
Vilket gör den till en passande plats för Verdensur. Ovan jord lever staden under en sol som inte kan bestämma sig. Inne i rådhuset snurrar ändå ett kugghjul som inte fullbordar sitt första hela varv förrän ungefär år 27 700, en handuppdragen vecka i taget.
Källor
- Visit Copenhagen och World Economic Forum (~1,4–1,44 miljoner km per dag; 675 000 cyklar, 120 000 bilar)
- Climate Action (trafikräkningen 2016: 265 700 cyklar, 252 600 bilar; 351 133 bilar, 100 071 cyklar 1970)
- State of Green / Köpenhamns kommuns cykelrapport (62 % av invånarna cyklar, 9 % tar bilen)
- Forbes (minst en engelsk mil cykelväg per år från 1912 till 1969; fem engelska mil per år från 1975 till 1985)
- Brainscape/Köpenhamnsdata (36 000 cyklister per dag på Dronning Louises Bro; 63 % av parlamentsledamöterna)
- Wikipedia, *Jens Olsens världsklocka* (12 urverk, 15 448 delar, veckolindning, snabbaste växel 10 sekunder, långsammaste 25 753 år)
- Linda Hall Library, *Dagens vetenskapsman: Jens Olsen* (att Pluto saknas; precessionsväxelns funktion)
- ateliera.dk (detaljerade funktioner för urtavlarna; besök i Strasbourg; Olsens biografi)
- Scala Advance (startad 1955 av kungen och Olsens barnbarn; gravsten på Bispebjergs kyrkogård)