Aktuell lokal tid i Aten

Dagsljus under året i Aten

Visste du att …

Aten äger en 2 000 år gammal dator som ingen lade märke till på ett år

Grekland har cirka 120 miljoner olivträd.

Befolkningen är ungefär 10,4 miljoner. Det motsvarar elva eller tolv träd per grek. Omkring 450 000 familjer är beroende av olivolja som primär eller sekundär inkomstkälla. Olivolja står för cirka 9 % av värdet av landets hela jordbruksproduktion, 2–3 % av all export och 20 % av livsmedelsexporten.

Nu till statistiken som alla upprepar – och här blir det intressant.

Man läser ständigt att grekerna konsumerar mer olivolja per person än någon annan på jorden – vanligtvis 20 liter per år, ibland 24. Mer än fem gallon var. Det är en underbar siffra och den finns överallt.

International Olive Council, som är det organ som faktiskt mäter detta, angav i sin statistik från mars 2025 den grekiska konsumtionen per capita till 9,3 kg. Europeiska kommissionen angav 17,9 kg för 2011/12. En grekisk facktidning om olivolja uppskattar drygt sju liter för skördeåret 2025–26 – två liter mindre än två år tidigare – och säger rent ut att grekerna kanske inte längre använder mer olivolja per person än någon annan, vad de än gjorde tidigare.

Den ärliga versionen är alltså: Grekland ligger fortfarande i topp eller nära toppen, siffran sjunker snabbt, och den siffra som cirkulerar är ungefär två till tre gånger så hög som den som mäts i dag.

Som jämförelse konsumerar amerikanerna cirka en liter per år. Även den krympta grekiska siffran är sju gånger så stor.

Aten är inte en stad som har bråttom att komma fram till en slutsiffra.

År 1900 var svampdykare från ön Symi på väg till Nordafrika när en storm tvingade dem att söka skydd vid Antikythera, en klippig ö mellan Kreta och Peloponnesos. De dök för att se sig omkring och hittade ett skeppsvrak från romartiden på cirka 45 meters djup, med brons- och marmorstatyer utspridda runt omkring.

Den grekiska regeringen organiserade en bärgning. Under det följande året bärgades spektakulära fynd – Efeben från Antikythera, Filosofens huvud, amforor, smycken, glas – och allt hamnade på Arkeologiska nationalmuseet i Aten.

Man bärgade också en korroderad bronsklump ungefär lika stor som en tjock bok. Ingen undersökte den närmare. Den låg i ett hörn av museet.

Den 17 maj 1902 märkte arkeologen Valerios Stais att klumpen hade torkat och spruckit, och att det satt ett kugghjul inuti den.

Antikythera-mekanismen byggdes omkring 150–100 f.Kr. Den är en handvevad räknemaskin av brons och den äldsta kända analoga datorn på jorden. Den följde solen och månen, återgav månens oregelbundna rörelse med hjälp av ett excentriskt kugghjul och en stift, förutsade sol- och månförmörkelser med hjälp av sarosperioden, visade den 19-åriga metonska kalendern och positionerna för de fem planeter som var kända under antiken, och räknade ner den fyraåriga cykeln av panhellenska spel, bland dem de olympiska.

Endast ungefär en tredjedel av den finns kvar, nu i 82 fragment, inklusive 30 korroderade kugghjul. Det största kugghjulet hade 223 tänder, var och en filad för hand.

Inget av jämförbar mekanisk komplexitet skulle dyka upp någonstans på jorden förrän ungefär 1 400 år senare.

Och det fanns en sak till inuti. När mekanismen undersöktes med högupplöst datortomografi 2005 visade det sig att tusentals små grekiska tecken var ingraverade bland kugghjulen – en bruksanvisning, skriven i bronset, oläst i två tusen år.

Klockan: du använder just nu en enhet som visar tiden i städer runt om i världen, följer soluppgång och solnedgång och följer månens fas.

Det gjorde den också. Den var gjord av brons, fick plats i en trälåda och vevades med ett handtag, och den gick ner med ett handelsfartyg för två tusen år sedan och låg på havsbotten tills några svampdykare råkade ut för oväder.