Rom

Visste du att...?

Rom tog bort tio dagar och Europa bråkade om det i 341 år

Varje dag kastar turister ungefär €3 000 i mynt i Fontana di Trevi.

Under ett år uppgår det till cirka 1,4 till 1,6 miljoner euro. År 2022 räknade välgörenhetsorganisationen Caritas Roma 1,4 miljoner euro ur vattnet; 2023 var rekord.

Till ett genomsnitt av kanske trettio cent per mynt, är 3 000 € per dag i storleksordningen tio tusen mynt, kastade för hand, över vänster axel, varje dag, i en stad som tar emot cirka 21 miljoner turister om året.

De samlas in med borststänger och en sugslang medan polisen står i närheten, för enligt en stadsförordning blir ett mynt kommunal egendom i samma ögonblick som det träffar vattnet - vilket gör att man blir stöld. Arrestering är rutin. En man berättade för reportrar att samla in dem hade varit hans yrke i flera år.

Sedan 2001 har pengarna gått till Caritas Roma, som använder dem för att driva en matbank och ett soppkök och för att hjälpa familjer i svårigheter. Det uppgår till ungefär 15 % av välgörenhetsorganisationens årliga budget, och tack vare volontärdiskar går bara cirka 6 % förlorade på kostnaden för att sortera den.

Mynten anländer i alla valutor på jorden - euro, dollar, pund - och separeras och växlas. Bland dem har Caritas rapporterat att hon hittat glasögon, religiösa medaljer och en uppsättning tandproteser.

Klockan: som allt är ett mycket romerskt arrangemang, eftersom det här är en stad med form som talar om för alla andra vad de ska räkna.

År 1582 raderade påven Gregorius XIII tio dagar från kalendern och, ännu viktigare, fixade skottårsregeln som fortfarande finns i alla enheter på jorden. Rom exporterade ett system för att räkna tid och det tog tre och ett halvt sekel för världen att fullt ut adoptera det.

Trevi är den omvända transaktionen. Tio tusen gånger om dagen kastar världen tillbaka sina småpengar.

Den 24 februari 1582 utfärdade påven Gregorius XIII en påvlig tjur kallad Inter gravissimas - "bland de allvarligaste frågorna". Den julianska kalendern hade tyst överskattat årets längd med ungefär elva minuter sedan Julius Caesar, och elva minuter om året, sammansatt över sexton århundraden, hade dragit vårdagjämningen tio dagar ur sin position. Påsken drev på.

Fixningen var trubbig. I de länder som antog det omedelbart följdes torsdagen den 4 oktober 1582 av fredagen den 15 oktober 1582. Den 5:e till den 14:e hände helt enkelt inte. Tio datum togs bort från mänsklighetens historia genom dekret.

En detalj är tyst lysande: veckodagscykeln lämnades orörd. Torsdagen följdes fortfarande av fredagen. Bara siffrorna hoppade. Ingen förlorade en söndag.

Sedan tillbringade Europa de kommande tre och ett halvt århundradena med att vara oense.

Katolska stater bytte på en gång - de påvliga staterna, Spanien, Portugal, Polen-Litauen. Frankrike följde efter i december. Protestantiska och ortodoxa länder vägrade en kalender utfärdad av en påve. Storbritannien höll ut till 1752, då felet hade vuxit till elva dagar, så onsdagen den 2 september följdes av torsdagen den 14 september. Ryssland väntade till 1918. Grekland till 1923 — 341 år efter Rom.

I århundraden ändrades datumet när du korsade en gräns. År 1627 landsteg engelska styrkor på Île de Ré den 12 juli, och fransmännen väntade på dem den 22 juli. Samma dag. Båda sidor var överens om att det var en torsdag.

Och Sverige, magnifikt nog, försökte fasa in förändringen gradvis genom att hoppa över varje skottdag i fyrtio år. Den hoppade över 1700, glömde sedan 1704 och glömde igen 1708 - lämnade Sverige en dag före den julianska kalendern och tio dagar efter den gregorianska, ensam i världen på en egen kalender.

Klockan: du läser detta i Gregorys kalender. Så är nästan alla. Reformens verkliga prestation var inte tiodagarna – det var skottårsregeln: delbart med fyra, utom århundraden, om inte delbart med fyrahundra. Det är därför 1900 inte var ett skottår och 2000 var det.

Den regeln körs nu tyst inuti varje telefon, varje server och varje klocka på jorden, inklusive den här. En påvlig fix från 1500-talet för påskdagen gör fortfarande aritmetik i fickan.

Årlig dagsljusvariation