| STAD | LOKAL TID | Skillnad | På gång |
|---|---|---|---|
| London Storbritannien | 01:00 | +1 tim | Blir ±0 tim den 25 okt. |
| Berlin Tyskland | 02:00 | +2 tim | Blir +1 tim den 25 okt. |
| Dubai Förenade Arabemiraten | 04:00 | +4 tim | |
| Tokyo Japan | 09:00 | +9 tim | |
| Sydney Australien | 10:00 | +10 tim | Blir +11 tim den 4 okt. |
| New York USA | 20:00ons | −4 tim | Blir −5 tim den 1 nov. |
| Los Angeles USA | 17:00ons | −7 tim | Blir −8 tim den 1 nov. |
Samma tidszon som din plats.
I Chefchaouen, Marocko, gäller UTC+0. Tidszonen ligger fast på UTC+0 året runt – sommartid tillämpas inte. Tidsskillnaden mellan Chefchaouen och New York är 4 timmar. Ordinarie arbetstid 9–18 överlappar med New York i ungefär 5 timmar om dagen. En bra tid att höras: 13:00–18:00 i Chefchaouen motsvarar 09:00–14:00 i New York. Tidsskillnaden mellan Chefchaouen och London är 1 timme. Ordinarie arbetstid 9–18 överlappar med London i ungefär 8 timmar om dagen. En bra tid att höras: 09:00–17:00 i Chefchaouen motsvarar 10:00–18:00 i London. Tidsskillnaden mellan Chefchaouen och Tokyo är 9 timmar. Den ordinarie arbetstiden överlappar inte alls med Tokyo, så möten kräver en tidig eller sen tid för en av parterna. Samma tidszon har även städer som Reykjavik, Casablanca, Accra. Med de här tidsskillnaderna i åtanke blir det lättare att planera samtal och resor till och från Chefchaouen.
Chefchaouen (Marocko) har omkring 45 tn invånare. I dag blir det cirka 11,9 timmar dagsljus: soluppgång kl. 06:15, solnedgång kl. 18:07. Tidszonen ligger fast på UTC+0 året runt – sommartid tillämpas inte. Staden ligger på norra halvklotet, cirka 35° norr om ekvatorn. Här är det högertrafik.
Flagga
Marocko
Huvudstad
Rabat
Kontinent
Afrika
Tidszon
GMT · Africa/Casablanca
Koordinater
35,17°N, 5,27°V
Valuta
MAD (د.م.)
Landsnummer
+212
Trafiksida
Höger
Halvklot
Norra
Språk
arabiska, berberska
Måttsystem
Metersystemet
Visste du att …
Chefchaouens medina är kalkad i blått – förklaringarna sträcker sig från judiska flyktingar på 1930-talet till skydd mot myggor och svalare väggar. Hur det än började målas staden numera om regelbundet av rent kommersiella skäl.
Klockan: Chefchaouen följer GMT (UTC+0), som Marocko återgick till året runt i september 2026, och ligger i Rifbergen på cirka 600 meters höjd, tillräckligt svalt för en riktig vinter.
Chefchaouen ligger på 5.3° V. Tidszonen UTC+0 utgår från nollmeridianen (0°). Skillnaden på 5.3° gör att klockan går ungefär 21 minuter före solen: solmiddagen infaller kring 12:21 i stället för 12:00. Zonen ligger kvar på UTC+0 hela året – här finns ingen sommartid.
Den längsta dagen 2026 är 22 juni, med 14 tim 32 min dagsljus. Den kortaste är 22 december, med 9 tim 47 min. Skillnaden mellan dem är 4 tim 45 min. Det här är breddbältet där skillnaden mellan sommar- och vinterkvällar märks tydligast.
Den tidigaste soluppgången och den senaste solnedgången infaller inte på den längsta dagen. I Chefchaouen går solen upp tidigast den 13 juni kl. 06:06, medan den senaste solnedgången dröjer till den 30 juni kl. 20:39. Det är tidsekvationen som skiljer dem åt: jordens elliptiska bana och axellutning flyttar solmiddagen några minuter fram och tillbaka under året.
Himlen förblir ljus en stund efter solnedgången. I Chefchaouen varar den borgerliga skymningen omkring 25 minuter vid dagjämningen, och upp till 30 minuter vid solståndet.
Alla värden i det här avsnittet beräknas från stadens latitud, longitud och IANA-tidszon med NOAA:s solalgoritmer (Spencer, 1971), med en noggrannhet på cirka ±2 bågminuter under 65° latitud.
Den officiella tidszonen för Chefchaouen (Marocko) är Africa/Casablanca, och just nu gäller UTC+0.
Chefchaouen har uppskattningsvis 45 tn invånare och ligger vid koordinaterna 35.17°N, 5.27°W.
Chefchaouen har 14 tim 32 min dagsljus under den längsta dagen och 9 tim 47 min under den kortaste, i genomsnitt 12 tim 11 min per dag över året.
Solmiddagen i Chefchaouen infaller kring 12:21 i normaltid UTC+0, eftersom staden ligger 5.3° från tidszonens referensmeridian.
En stad målad blå: Chefchaouens medina är kalkad i blått – förklaringarna sträcker sig från judiska flyktingar på 1930-talet till skydd mot myggor och svalare väggar.